Reportage Ny Teknik: Hittills har över 200 företag fått experthjälp i statliga satsningen Robotlyftet. Stålföretaget VSAB i Lidköping är ett av dem – där överväger man nu att skaffa svetsrobotar. Men anslagen till Robotlyftet har skurits ned med nästan 40 procent. I Lidköping ligger Västsvenska Stålkonstruktioner (VSAB). Företaget med drygt 60 anställda utvecklar och producerar industriellt prefabricerade stomsystem för byggnader, samt tillverkar komplexa stålkonstruktioner med avancerad ytbehandling.

”Genom Förutsättningsstudierna har vissa företag helt vänt upp och ner på sina tankar kring vad de behöver göra”

Ewa Thylén – Tillväxtverket För en tid sedan vände sig VSAB till Robotlyftet, för att få hjälp att urskilja nästa steg i utvecklingen. – Vi har sedan tidigare utrustning för automatisk svetsning, men det börjar bli dags att ersätta den. Robotisering är en tänkbar väg att gå, men vi ville få hjälp att undersöka vad som skulle vara bästa alternativet för oss, säger VSAB:s produktionsutvecklare Jan Oscarsson. VSAB är ett av det trettiotal företag som hittills fått automationscheckar från Robotlyftet. Över 200 företag har i skrivande stund genomfört förutsättningsstudier, den insats som har varit mest efterfrågad. – Det är förutsättningsstudierna vi sett störst behov av. Genom dem har vissa företag helt vänt upp och ner på sina tankar kring vad de behöver göra, medan andra har genomfört studien och någon vecka senare har de ansökt om automationscheck. Ytterligare andra har gjort tvärhalt efter förstudien och insett att det inte är en robot de behöver just nu, säger Ewa Thylén, programansvarig för Robotlyftet hos Tillväxtverket.

”En vanlig väg att gå är att man vänder sig till IUC, och kommer i kontakt med en coach”

Robotlyftet ingår i regeringens nyindustrialiseringsstrategi Smart industri, och leds av Tillväxtverket i samarbete med Industriella Utvecklingscentra (IUC) och flera andra aktörer. Vid lanseringen omfattade det 110 miljoner kronor fördelat från 2018 till 2021.

Ska hjälpa mindre företag i tillverkningsindustrin

Syftet är att hjälpa mindre och medelstora företag i tillverkningsindustrin att kartlägga sina behov, och se hur en ny automationslösning kan ge bäst effekt. En vanlig väg att gå är att man vänder sig till IUC, och kommer i kontakt med en coach som hjälper till med en kostnadsfri förutsättningsstudie ute på företaget. Coachen kan även koppla in en automationsexpert från Automation Region, Robotdalen eller Rise. – Tillsammans gör man en genomlysning av produktionsprocessen och kartlägger var det kan finnas lönsamhet i automatisering. Och med lönsamhet avses inte bara kronor och ören, utan även tidsvinster eller förbättringar i ergonomi och arbetsmiljö. Alla som hjälper till med kartläggningen är oberoende, utan koppling till en viss robotleverantör eller automationslösning, säger Ewa Thylén. Efter förutsättningsstudien kan det företag som identifierat ett möjligt robotiseringsprojekt, och uppfyller vissa villkor (se faktaruta), ansöka om upp till 150 000 kronor i automationscheckar.

”Utmaningen är att nå ut”

Ansökan ska omfatta en offert från en systemintegratör, som visar hur pengarna ska användas. Robotföretagens branschorganisation Swira har certifierat ett antal systemintegratörer, men det ansökande företaget kan anlita annan extern konsulthjälp om man så föredrar.

”Efter förutsättningsstudien kan det företag som identifierat ett möjligt robotiseringsprojekt ansöka om upp till 150 000 kronor i automationscheckar”

Automationschecken ska inte gå till direkta investeringar i robotar, utan till att ta in extern kompetens för att kratta manegen, som Ewa Thylén säger. – Det är ofta här man gör fel. Man lägger pengar på en dyr robot utan att tillräckligt väl sätta sig in i vilken nytta man ska ha av den. Centralt i detta är att stärka upp beställarkompetensen i företaget, säger hon. Ewa Thylén tycker att Robotlyftet så här långt gått över förväntan. – Det har legat väldigt rätt i tiden, och vi har haft stor tillströmning. Det svåra har varit att sprida medvetenheten om att den här tjänsten finns, och om att det inte finns någon hake med det. Utmaningen är att nå ut, helt enkelt, säger hon. Dock kom ett bakslag i höstas, då regeringen presenterade sin budget för 2020. Det totala anslaget till Robotlyftet hade sänkts till 68 miljoner kronor, en 38-procentig minskning från de 110 miljoner som utlovades 2018. – Vi minskar inte på den hjälp vi ger. Däremot kommer vi att kunna ge hjälpen till färre företag än vi hade tänkt. Men det finns fortfarande gott om utrymme i Robotlyftet, det är inte så att pengarna håller på att ta slut, säger Ewa Thylén.

”Själva ambitionen är fantastisk, och Tillväxtverket är väldigt professionella och gör vad regeringen gett dem i uppdrag att göra”

Gunnar Bolmsjö – Linnéuniversitetet och styrelseledamot i Swira Programmet pågår fram till den sista december 2021. Gunnar Bolmsjö är professor i industriella produktionssystem Linnéuniversitetet och styrelseledamot i Swira, samt tidigare professor i robotik vid Högskolan väst och Lunds universitet. Han är i grunden mycket positiv till Robotlyftet. – Själva ambitionen är fantastisk, och Tillväxtverket är väldigt professionella och gör vad regeringen gett dem i uppdrag att göra. Men jag tror att man på Näringsdepartementet inte förstår hur den här branschen funkar, säger Gunnar Bolmsjö. Han pekar på att många av de små och medelstora tillverkningsföretagen har gemensamma frågor. – Det handlar om kompetensutveckling, om tekniska aspekter som hur man programmerar robotar, och om rena applikationsfrågor som hur man sätter in en robot på bästa sätt, säger Gunnar Bolmsjö. Hellre än att enbart göra individuella förutsättningsstudier, menar Bolmsjö att man kunde samla företag med gemensamma problemställningar på regional nivå. – Och från ett teknikperspektiv hjälpa dem att ta fram produkter och lösningar på generell nivå. Sedan behöver företagen förstås inte identiska lösningar. Men ska man nå så många berörda företag som möjligt med de begränsade resurser som Robotlyftet har, då borde man kanske tänka lite annorlunda. Och när det gäller automationscheckarna, så förslår pengarna inte långt enligt Gunnar Bolmsjö. – Antingen kanske man borde lägga på en nolla till, eller också lägga alla pengarna på kompetensutveckling. För 150 000 kronor räcker inte till så många veckors arbete av en extern systemintegratör, men lägger du det på kompetensutveckling kan du få en hel del för de pengarna. Särskilt om man kan klustra företag och utveckla generella kompetenshöjningar, säger han. Ny Teknik har utan framgång sökt näringsminister Ibrahim Baylan för att få svar på varför anslaget till Robotlyftet sänkts, men har fått besked att han inte har möjlighet att svara på det nu.  

---

Många företag kämpar med effekterna av coronapandemin. Därför har Region Värmland infört en tillfällig stödform, så kallade omställningscheckar. Stödet ska gå till att genomföra omställningsinsatser som krävs för att möta krisen. IUC / Stål & Verkstad stöttar och vägleder industriföretag kring ansökan.

”Omställningscheckarna riktar sig till företag med upp till 49 anställda”

Varje enskilt företag kan ansöka om maximalt 150 000 kronor. Region Värmland står för 80 % av kostnaden och fördelar totalt 15 miljoner kronor i satsningen. Vilka kan söka? Småföretag upp till 49 anställda i hela Värmland. Hur mycket stöd kan företaget få? Ett enskilt företag kan få 80 % av kostnaden eller max 150 000 kronor. När kan man ansöka? Ansökningsperioden för omställningschecken är 1 maj – 30 september 2020. Hur söker företaget? Läs vidare på Region Värmlands hemsida >>

---

Hjälp med ansökan? IUC / Stål & Verkstad kan hjälpa er att söka Region Värmlands omställningscheckar. Tveka inte att kontakta vår vägledare kring finansiering, Björn Jonasson på tel 070-367 03 22 eller mail: bjorn.jonasson@staging.iucstalverkstad.se så vägleder han er vidare.

Coronavirusets snabba spridning i hela världen har satt ljuset på sårbarheten i dagens globala produktionskedjor. Flera svenska underleverantörer anser att behovet att flytta produktionen hem till Sverige, och inte bara från Kina, vuxit starkt under de senaste veckorna.

Kina har traditionellt sett lockat tillverkande företag i industriländer att öppna egna produktionsanläggningar där, mest tack vare den gynnsamma arbetskraftskostnaden men även tillväxten som den kinesiska marknaden uppvisat.

Utbrottet av coronaviruset har dock orsakat att produktionen stannat av i Kina. Leveranserna uteblir, investeringarna har fallit, konsumtionen likaså för att inte tala om att turismen har påverkats negativt.

Läs vidare >>

Källa: Verkstadstidningen

DEBATT En del av lösningen för framtiden är att lägga mer tillverkning i Sverige. Men för att det ska bli verklighet behövs en tydlig politisk vision från regeringen om hur Sverige kan stärka industrin, skriver Ove Leichsenring, ordförande för SWIRA.

Distansmöten och hemmakontor har plötsligt blivit en naturlig del i vår vardag. De flesta har ställt in utlandssemestrar och tjänsteresor. Bröllop, födelsekalas och andra sammankomster skjuts på framtiden.

Coronaviruset har verkligen påverkat våra liv. Även jag är som alla andra oroad över att insjukna i det lömska viruset – men jag är lika orolig över hur våra företag ska överleva tomma orderböcker och en sinande likviditet.

Förhoppningsvis kommer regeringens olika stödpaket att minimera de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin. Kanske kommer det trots allt något gott ur det här.

Vi har sett de negativa effekterna när de globalt sammankopplade försörjningskedjorna har brutits, vilket resulterat i fullständiga produktionsstopp hos många företag. Jag är övertygad om att våra större svenska exportföretag kommer att se över sin leverantörsbas för att minska sårbarheten i sina försörjnings kedjor i framtiden.

”ett bra sätt att komma igång är till exempel att medverka i Tillväxtverkets program Robotlyftet.”

En del av lösningen är att lägga mer tillverkning i Sverige. Jag tror att vi i framtiden kommer att se en utveckling där en av konkurrensfördelarna kommer att handla om att vara nära kunden. Ekonomiskt värdeskapande kommer bli mer lokalt och regionalt, men för att detta scenario ska bli verklighet måste den inhemska tillverkningsindustrin ha kapacitet för att möta detta behov med snabba leveranser och konkurrenskraftiga priser.

Läs vidare >>

Källa: Dagens Arbete

NWT Publicerad: 2020-04-22 Finnebäcks har  fått extra mycket att göra till följd av corona-pandemin. De tillverkar kylrum, som normalt levereras till restauranger, livsmedelsaffärer och livsmedelsindustrin. Nu är det sjukhus som vill köpa Edaneföretagets kylrum. – Det är ingen skillnad på produkt mot det vi tillverkar till restauranger och livsmedelsindustrin. Det är användningsområdet som skiljer sig. Vi får hoppas att de aldrig behöver användas, säger Anna Holmgren som är vd för företaget.

Korta leveranser

Företaget har bråda dagar med att leverera kylrummen till sjukhusen. Behovet är stort och leveranstiderna ska vara så korta som möjligt. Finnebäcks kylrum tillverkas i moduler i Edane och platsbyggs där de ska ska finnas. De kylrum som levereras till de svenska sjukhusen har man låtit kalla post mortem. Det är här avlidna personer placeras. Att efterfrågan på kylrum ökat beror på att det finns fler antal döda till följd av coronaviruset men också att många begravningar skjuts på framtiden. – Vi har tidigare tillverkat kylrum till sjukhus men inte i den omfattning som sker nu, säger Anna Holmgren.

Något mindre i Norge

När det gäller kyl- och frysrum för livsmedelsaffärer, livsmedelsindustrier och restauranger till den svenska marknaden märker Finnebäcks ännu inte av någon avmattning. – Vi kommer att känna av den senare. En viss nedgång ser vi på vår norska marknad. Där är det mer stängt eftersom de norska byggarbetsplatserna har en större andel utländskt arbetskraft, säger Anna Holmgren. Olov Öström /NWT Källa: NWT PUBLICERAD: 2020-04-22 

Källa NWT: Publicerad: 2020-04-22

Johlins i Edane är ett litet företag som gör stor nytta i coronatider.
Företaget tillverkar droppställningar till sjukvården.

– Efterfrågan är enormt stor. Beställningarna kommer i dag och helst ska leverans ha skett i går, säger Stefan Höiseth, ägare till företaget.
Nyligen skänkte man åtta droppställningar till det nya fältsjukhuset i Älvsjö utanför Stockholm.

Det är bråda tider hos det lilla verkstadsföretaget Johlins i Edane utanför Arvika. Företaget tillverkar bland annat apparat- och droppställningar till vården.

Droppställningarna används för att häkta fast påsar med till exempel näringslösningar och läkemedelsvätskor som patienter ska ha intravenöst. Eftersom ställningarna har hjul är de mobila och kan följa med en patient eller enkelt tas med av personal.

Beställningar kommer från hela Sverige. Nyss levererades 30 apparatstativ till Centralsjukhuset i Karlstad. Region Värmland är en av företagets stora kunder.

– Nyligen fick vi en förfrågan och skänkte åtta droppställningar till det nya fältsjukhuset i Älvsjö. Det känns bra att kunna bidra med något som kommer till nytta i dessa tider, säger Stefan Höiseth.

Nya Karolinska institutet och Huddinge sjukhus finns bland de kunder som Edaneföretaget haft stora leveranser till.

Ett problem Johlins brottas med – frånsett att verksamheten går på ett sällan skådat högtryck – är att klara materialförsörjningen.

– Vi köper till exempel rostfria stänger från Italien. De finns inte längre att få tag i där eftersom produktionen ligger ner i Italien, berättar Stefan Höiseth.

Det var Stefans pappa John och mamma Elin som startade företaget 1983. Deras förnamn bildade företagsnamnet Johlins. Då höll man framför allt på med låsteknik.

Pappa John var en uppfinningsrik man och skapade den så kallade Johlinhylsan, en låsanordning som är grunden till den verksamhet man har i dag.

Den som någon gång har rest ett tält uppbyggt med stänger vet hur stängerna brukar se ut efter att man några gånger låst fast dem med en vingmutter eller dylikt.

Finessen med Johlinhylsan är att den kräver mycket lite handkraft för att låsa och den skadar inte stången den låser emot.

Johlins tillverkar inte enbart dropp- och apparatstativ till sjukvården. De levererar också utrustning till Volvo- och Scaniabussar. Åt Scania tillverkar man exempelvis hållare för kortstationer och biljettmaskiner.

Johlinhylsan har många användningsområden och finns inom fritids-, möbel- och fordonssektorn.

Easy adapt är företagets eget byggmodulsystem där man med hjälp av Johlinhylsan kan bygga det man själv vill ha, exempelvis så kallade kitvagnar för transport av material inom ett tillverkningsföretag.

Just nu är ändå stativen till sjukvården det som efterfrågas mest.

– Vi skräddarsyr också lösningar för de behov som finns, säger Stefan Höiseth.

Ett exempel på det är stickstativet Charlie. Det är ett litet stativ på hjul som används vid provtagning. Sjuksköterskan Carina Flodman vid njurmedicin på Centralsjukhuset hade länge irriterat sig på den stora stickvagn hon tvingades dra runt till patienterna vid provtagning.

Idén till en smidigare lösning föddes. Johlins i Edane såg till att Carina fick det hon efterfrågade.

Stickstativet, ett halvt droppstativ med en metallbricka och två korgar, fick namnet Charlie efter Carinas hund.

Johlins Sweden AB, som är företagets precisa namn, är ett litet verkstadsföretag med bara tre anställd: Stefan Höiseth, hans fru Carina och Nicklas Jakobsson. Orderstocken är välfylld.

– Vi har inte några jätteambitioner att växa. Vi vet ju heller inte hur det kommer att se ut när corona-pandemin är över, vilken efterfrågan det finns då på det vi tillverkar, säger Stefan Höiseth.

Olov Öström – NWT

Vill du ta dig till nya marknader? Arbetar ditt företag med klimatsmarta lösningar? I detta webbseminarium i tre delar får du konkreta verktyg och praktiska exempel på vad som krävs för att etablera ditt hållbara företag på tillväxtmarknader.  Webbseminariumet är uppdelat i tre delar med temat Marknadskunskap tillväxtmarknader. Nedan presenteras innehållet:

WEBBSEMINARIUM DEL 1: INFORMELLA HANDELSHINDER OCH OVÄNTADE UTVECKLINGSMÖJLIGHETER

• Projektets metodik för matchmaking
• Kulturella skillnader och olikheter i regelverk/lagsstiftning, strategiska ambitioner hos olika intressenter i mottagarlandet

WEBBSEMINARIUM DEL 2: METOD FÖR PLANERING OCH UTVECKLING AV SAMVERKANSPROJEKT

• Samverkansformer mellan parter
• Samverkansavtal: Memorandum of Understanding (MoU), Letter of Intent (LoI), affärskontrakt/business contract
• Balanserade styrkort som modell för planeringen och utvecklingen. Frågeformulär för förstudie

WEBBSEMINARIUM DEL 3: RISKANALYS OCH GEMENSAM AKTIVITET FÖR SYSTEMLEVERANS

• Planering av systemleveranser
• Från checklista till riskanalyser och ”Logframe Matrix”
• Hantera utkast till projektansökan avseende finansiering

  DATUM OCH TID Del 1: Utbildningsmaterial tillgängligt tisdag 28 april. Uppföljande möte via Zoom för frågor och diskussion tisdag 5 maj klockan 10-11. Del 2: Utbildningsmaterial tillgängligt tisdag 12 maj. Uppföljande möte via Zoom för frågor och diskussion tisdag 19 maj klockan 10-11. Del 3: Utbildningsmaterial tillgängligt tisdag 2 juni. Uppföljande möte via Zoom för frågor och diskussion tisdag 9 juni klockan 10-11. Mer info och anmälan >>

I coronatider, när vi är många som jobbar hemifrån och kanske inte är så vana i situationen att köra jobbmöten via webben, vill vi ge er några nyttiga tips kring videomöten online. Detta är en allmängiltig guide som är oberoende av vilken sorts mötesapplikation ni använder, typ Teams, Skype, Zoom eller liknande. Principerna är de samma.

• Avskärma dig från familjen. När man har arbetsmöten bör man inte sitta vid köksbordet eller i soffan där resten av familjen kan springa förbi.
• Var ute i god tid, särskilt om du är arrangör. Det finns inget så irriterande som tidsoptimistiska mötesdeltagare. Det gäller även webbmöten.
• Testa tekniken innan mötet. Först och främst, bekanta dig med programmet. Vilken skärm är det egentligen som visas? Funkar delning och syns din presentation när du kör igång? Vilken mikrofon tar upp ljudet? Hur byter man presentatör? Behöver man ändra några inställningar för att kunna visa kameran? Har du ett extra viktigt webbmöte så genrepa och testa till exempel med några kollegor innan du går live.
• Använd kameran. Att enbart ha telefonkonferens är inte att utnyttja fördelarna med tekniken fullt ut. Slå på videokameran som finns på nästan varje dator och telefon. Våga visa vem du är. Det bygger förtroende. Måste du ändå snyta dig eller göra något som du inte vill visa, så stäng av tillfälligt, eller skyll på uppkopplingen och tala om att du stänger kameran för att spara bandbredd. Detta gäller inte möten med 10+ deltagare. Då räcker det att den som leder mötet har kameran på.
• Kolla din bakgrund. Är det verkligen den röriga bokhyllan du vill visa upp, barskåpet bakom skrivbordet eller den skämtsamma samlingen från senaste resan till Ibiza.
• Klä dig för jobb. Även om du jobbar hemma ska du vara trovärdig och se professionell ut. Är dresscoden på kontoret skjorta dyker du inte upp på webbmötet i din gamla slitna cammo-t-shirt. Ta på dig en skjorta. Om du sen har mjukisbyxor nertill spelar inte så stor roll, så länge du inte kan tvingas resa dig (tex för att ett barn öppnar dörren).
• Ha alltid mute på när du inte pratar. När man är flera på linjen så blir små bakgrundsljud från flera deltagare till en orkester av störande biljud. Börja mötet med att be alla använda mutefunktionen.
• Håll mötet kort. Allt över en timme blir påfrestande. När folk börjar gå på toaletten blir det irriterande. Då är det bättre med två separata möten, eller att lägga in en ”fikapaus” i halvtid.

Utöver detta gäller som vanligt att vara tydlig med syftet med mötet. Alla skall vara införstådda med varför man är där och vad som ska avhandlas. Annars blir det lätt slöseri med tid Lycka till med erat nästa webbmöte! Källa: Fillpu 

Minskad efterfrågan till följd av coronakrisen gör att industriföretaget Hanza vill flytta sin elektroniktillverkning i Åtvidaberg till Årjäng. Hur många nya jobb det ger är ännu inte klart. Precis som stora delar av den övriga industrin påverkas Hanza av coronakrisen. Man har därför beslutat att inleda ett åtgärdsprogram som berör cirka 90 av företagets runt 1 800 anställda. 60 anställda varslas om uppsägning vid anläggningarna i Estland och samtidigt vill bolaget flytta sin elektroniktillverkning i Åtvidaberg som har 30 anställda till fabriken i Årjäng. – Vi har märkt en nedgång i antalet order och samtidigt finns det en osäkerhet om framtiden. – Därför vill vi slå samman de två fabrikerna och eftersom fabriken i Årjäng betydligt större är det naturligt att flytta produktionen dit. Det klarar verksamheten där, säger Hanzas ekonomichef Lars Åkerblom.

Förhandlingar i gång

De fackliga förhandlingarna kring flytten inleddes på måndagen, men hur många nya jobb som skapas i Årjäng är ännu inte klart. – Nej, men vår ambition är att växa i Årjäng, säger Lars Åkerblom. Hur påverkas era fabriker i Töcksfors och Svaneholm av coronakrisen? – Vi ser absolut en nedgång, men jag vill i dagsläget inte kommentera det. När det gäller vår andra fabrik i Årjäng, vår mekanikanläggning, påverkas den inte av det rådande läget. Beskedet att Hanza vill flytta produktion till Årjäng glädjer kommunalrådet Daniel Schützer (S). – En jättebra nyhet i dessa tunga tider. Det har varit snabba bollar med möten i dag med vd:n Erik Stenfors och Westra Wermlands sparbank. – Kommunen hjälper till med lägenheter och banken ställer upp för de som vill flytta hit, säger Daniel Schützer. Hanza har i dag sammanlagt cirka 300 anställda i Årjängs kommun. /Christer Wik – Källa NWT publicerad: 2020-04-20 

Wetterskogs är företaget som hastigt ändrade kurs och ställde om när Coronakrisen slog till med full kraft. De pausade den reguljära produktionen och anpassade sin tillverkning till nya och för tillfället akuta skyddsprodukter till sjukvården.

Som medlem i IUC/Stål & Verkstad fick Wetterskogs nu stöd och vägledning för att komma vidare i sina tankar om att starta upp tillverkningen.

– Vi har den senaste tiden jobbat med att kartlägga och uppskatta krisläget och behoven hos de värmländska små och medelstora industriföretagen, berättar Yvonne Nylén Hermansson, processledare på IUC / Stål & verkstad.

”Processen med Wetterskogs är ett gott exempel på sådant stöd som vi kan erbjuda våra medlemmar inom värmländsk tillverkande industri”

I direktkontakten med medlemsföretagen inom IUC / Stål & Verkstads nätverk och med hjälp av analysverktyg, får processledarna inom organisationen en bild av läget för att de sedan ska kunna stötta och coacha på effektivast sätt.

-Processen med Wetterskogs är ett gott exempel på sådant stöd som vi kan erbjuda våra medlemmar inom värmländsk tillverkande industri, berättar Yvonne vidare.

-Det började med att min kollega Jeanette Hartman kontaktade Björn Segerdahl, VD på Wetterskogs AB, som berättade att hans medarbetare Claes Hugne tidigt hade fått idén att starta upp produktion av skyddsutrustning.

För att kunna sätta igång behövde de emellertid kontakter inom sjukvården. Detta för att få tillgång till godkänd skyddsutrustning, att utgå ifrån när de skulle börja rita upp i datorn. En av produkterna i detta fall var ett skyddsförkläde i plast.

”de såg stora möjligheter till att få snabb och lokalt förankrad leverans av skyddsutrustning i det hårt ansträngda läge som nu uppstått i sjukvården.”

-Jag började nysta i mitt nätverk inom sjukvården vilket till slut ledde fram till rätt kontakter inom Region Värmland, förklarar Yvonne vidare.

-Vi fick ett mycket positivt bemötande och en bra dialog där ansvariga omedelbart såg potentialen och möjligheterna till att få snabb och lokalt förankrad leverans av skyddsutrustning i det hårt ansträngda läge som nu uppstått.

Björn Segerdahl tog nu fram en prototyp av förklädet som Regionen godkände efter besök hos Wetterskogs ute på Örsholmen.

– Över en natt var produktionen i full gång. Det innebar också att mer personal behövde rekryteras illa kvickt. För tillfället jobbas det skift, dag, natt och helg, berättar Björn Segerdahl.

-Vi har fått så mycket ordrar att vi inte har möjlighet att leverera i den takt som önskas. En del jobb har fått läggas ut på ett annat värmländskt företag. I dagsläget är det Region Norrbotten, Region Värmland och Södersjukhuset som får de största leveranserna.

-Vi måste prioritera där behovet är störst, förklarar Björn till sist.