När hållbarhetskrav och nya EU-direktiv förändrar industrins spelplan väljer Norma Precision i Åmotfors att ligga steget före. Med stöd från IUC Värmland och VSME har företaget gjort hållbarhetsrapporteringen till ett verktyg för affärsutveckling, effektivisering och ökad konkurrenskraft samtidigt som arbetet skapar engagemang bland medarbetarna och öppnar dörrar för framtidens kompetens.
Hållbarhetsrapportering som skapar affärsnytta
På Norma Precision i Åmotfors är hållbarhetsrapportering långt ifrån en administrativ pappersprodukt. Tvärtom har arbetet blivit ett verktyg för affärsutveckling, effektivisering och starkare konkurrenskraft. Med stöd från IUC Värmland och den nya VSME-standarden bygger företaget nu upp strukturer som ska bära verksamheten långt in i framtiden.
I mötesrummet på Norma Precision samlas flera av de personer som just nu driver företagets hållbarhetsarbete framåt. Här finns Camilla Högdahl, HSE Manager, Jessica Brostedt som är redovisningsansvarig, praktikanten Amanda Eriksson från Personalvetarprogrammet vid Karlstads universitet, som samma dag fått besked om sommaranställning och Björn Jonasson, processledare på IUC Värmland.
”För oss är det här både lagstadgat, affärskritiskt och en konkurrensfördel.”
Samtalet handlar snabbt om mer än rapportering och regelverk. För Norma handlar hållbarhetsarbetet i dag lika mycket om affärsstrategi, effektivisering och framtidssäkring.
– För oss är det här både lagstadgat, affärskritiskt och en konkurrensfördel.
Norma Precision har tillverkat ammunition i Åmotfors sedan 1902 och är ett företag med lång industrihistoria. Verksamheten omfattar både ammunition för jakt och sportskytte samt kontrakt med Försvarsmakten. Samtidigt möter företaget allt tydligare krav från kunder och marknad kring hållbarhetsdata, uppförandekoder och klimatrapportering.
– I vissa anbud får man inte ens lämna offert om man inte har exempelvis Code of Conduct eller antikorruptionsrutiner på plats, säger Camilla.
VSME gav struktur och riktning
När EU:s hållbarhetsdirektiv CSRD började ta form såg det först ut som att Norma skulle omfattas fullt ut av regelverket. Arbetet startades upp tillsammans med koncernens globala team, men när regelverket senare förändrades genom EU:s så kallade omnibusarbete förändrades förutsättningarna snabbt.
Norma stod då inför frågan hur arbetet skulle fortsätta.
– Vi hade redan byggt upp mycket kunskap själva och gjort vår hållbarhetsrapport internt utan konsulter. Men när vi fick höra om VSME kände vi direkt att det här var precis vad vi behövde, säger Camilla.
VSME är en frivillig hållbarhetsstandard framtagen för små och medelstora företag och fungerar som en förenklad modell för hållbarhetsrapportering inom EU. Med stöd från IUC Värmland fick Norma hjälp att strukturera arbetet och koppla det tydligare till framtida krav och affärsnytta.
”Det som varit bra är att det inte bara handlat om teori. Vi har fått konkret hjälp och kunnat diskutera våra faktiska utmaningar.”
Björn Jonasson från IUC Värmland har lett insatsen.
– Målet är att hjälpa företag att få en hållbarhetsrapportering på plats som faktiskt fungerar i praktiken. Många mindre och medelstora företag påverkas indirekt av hållbarhetskrav genom kunder och leverantörskedjor, även om de inte omfattas direkt av lagstiftningen, säger han.
Camilla Högdahl beskriver stödet från IUC Värmland som både konkret och verksamhetsnära.
– Det som varit bra är att det inte bara handlat om teori. Vi har fått konkret hjälp och kunnat diskutera våra faktiska utmaningar.
Hon lyfter också värdet av nätverksträffarna där företag får möjlighet att dela erfarenheter med varandra.
– Det är otroligt värdefullt att träffa andra företag som sitter med liknande frågor. Man får idéer, kontakter och ser hur andra löser sina utmaningar.
Data som förenklar framtiden
En viktig del i arbetet handlar nu om att samla och strukturera hållbarhetsdata direkt i affärssystemet Monitor. Jessica Brostedt arbetar intensivt med att bygga upp processerna.
– Vi samlar exempelvis in data kring energiförbrukning, transporter, utsläpp och material från våra leverantörer. Tanken är att vi på sikt ska kunna få ut mycket av det här direkt ur systemen istället för att manuellt leta information varje år, säger hon.
Det arbetet ska i förlängningen även möjliggöra hållbarhetskalkyler på enskilda produkter och förbereda företaget för framtida krav, som digitala produktpass.
Och resultaten börjar redan synas.
Trots ökad produktion har Norma minskat energikostnaderna med omkring en miljon kronor och reducerat vattenförbrukningen med 65 procent. För ett företag med miljötillståndspliktig verksamhet är det avgörande.
– Vi har gjort stora förbättringar genom en kombination av investeringar, smartare arbetssätt och engagerade medarbetare, säger Camilla.
Engagemanget som förändrade arbetssättet
Just medarbetarnas engagemang återkommer flera gånger under intervjun. Ett exempel handlar om hur företaget började sortera en viss typ av metallspill separat, efter att personal uppmärksammat att materialet hade betydligt högre återvinningsvärde än man tidigare trott.
”När folk förstod att vi kunde få sex gånger bättre betalt för materialet skapades ett enormt engagemang.”
Det som tidigare sorterades tillsammans började hanteras separat – och gav både högre återvinningsvärde och minskat resursslöseri.
– Det visar att hållbarhet också handlar om förbättringar och effektivisering, inte bara om krav, säger Camilla.
För Norma är hållbarhetsarbetet också en viktig del i företagets långsiktiga utveckling. Företaget har lämnat in en ansökan om att öka produktionen kraftigt, och de förbättringar som redan genomförts kring energi och vatten blir viktiga i den processen.
Nästa generation kliver in i industrin
Mitt i utvecklingsarbetet kliver också nästa generation in i industrin. Amanda Eriksson har under våren gjort praktik på Norma via Personalvetarprogrammet på Karlstads universitet och arbetar nu vidare under sommaren.
– Jag jobbar mycket med intressentdialoger och kontakt med leverantörer och kunder kring hållbarhetskrav och vilken information som efterfrågas. Det är väldigt lärorikt att få arbeta praktiskt med frågor som man tidigare mest läst om i teorin, säger hon.
”Det här leder inte bara till bättre struktur och data. Det skapar också nya samarbeten, kompetensutveckling och möjligheter att få in unga människor i industrin.”
– Jag jobbar mycket med intressentdialoger och kontakt med leverantörer och kunder kring hållbarhetskrav och vilken information som efterfrågas. Det är väldigt lärorikt att få arbeta praktiskt med frågor som man tidigare mest läst om i teorin, säger hon.
För Björn Jonasson är det ett tydligt exempel på hur hållbarhetsarbete kan skapa fler värden än själva rapporteringen.
Nästa steg: digitala produktpass
Och arbetet stannar inte här. Nästa steg för Norma handlar bland annat om digitala produktpass (DPP), ett område som väntas få allt större betydelse när nya europeiska krav på produktinformation och spårbarhet införs.
Tillsammans med IUC Värmland planerar företaget nu att undersöka hur den data och struktur som byggts upp genom hållbarhetsarbetet kan användas som grund för framtida digitala produktpass.
– Det här är ingen engångsinsats. Det är en ständig utvecklingsprocess. Nu har vi byggt en grund som gör att vi kan fortsätta framåt på ett helt annat sätt, säger Camilla Högdahl.
Björn Jonasson ser arbetet som ett naturligt nästa steg i samarbetet.
– Genom VSME har Norma fått struktur på sin hållbarhetsdata. Nu tittar vi vidare på hur den kunskapen kan användas för framtida krav som digitala produktpass. Det handlar om att vara förberedd i god tid och skapa nytta av arbetet redan innan kraven träder i kraft, säger han.
För Norma handlar det ytterst om att fortsätta ligga steget före – där hållbarhetsarbetet inte bara möter omvärldens krav utan också bidrar till utveckling, innovation och stärkt konkurrenskraft.
Dela artikeln