Aktuellt
5 min lästid

Från utbildning till ny affär – så växte Camatecs automationssatsning med stöd från IUC

21 maj 2026

När produktionen behöver bli snabbare, smartare och mer motståndskraftig krävs nya sätt att tänka. Det vet Camatec i Karlstad, som är sprungna ur maskinkonstruktion och beräkning men har utvecklat bolaget till att vara en komplett ingenjörsbyrå som spänner över många discipliner som automation, produktutveckling och industriella helhetslösningar. En utbildning genom IUC Värmland blev en viktig pusselbit i företagets utvecklingsresa.

På Camatecs huvudkontor i Karlstad råder ett tydligt fokus: att lösa komplexa tekniska utmaningar genom att samla rätt kompetenser runt kunden. Företaget beskriver sig gärna som en ingenjörsbyrå snarare än en traditionell konsultbyrå och skillnaden är viktig.

En ingenjörsbyrå med bred teknikkompetens

– Vi kan absolut erbjuda konsulter, men vårt största värde uppstår när vi kan ta oss an hela projekt och sätta ihop rätt team kring kundens utmaning, säger Lisa Gärdt, nytillträdd plats- och affärsområdeschef på Camatecs Karlstadskontor.

”När kunderna inte själva har lösningen – eller när det behöver gå väldigt snabbt – då kommer de till oss.”

Camatec har sina rötter i maskinkonstruktion och strukturberäkning, men verksamheten har under åren breddats kraftigt. I dag finns kompetenser inom bland annat produktutveckling, produktionsutveckling, hydraulik, el och automation, maskinsäkerhet, CE-märkning och digital teknik som 3D-skanning och reverse engineering. Dessutom erbjuder företaget flödesberäkning (CFD), systemingenjörer, industridesign och projektledning.

Dessutom har företaget en egen verkstad i Sunne där prototyper och specialmaskiner byggs.

Tvärfunktionella team skapar snabbare lösningar

Det som särskiljer Camatec är enligt Lisa Gärdt kombinationen av bred kompetens och förmågan att arbeta tvärfunktionellt.

– Det tvärfunktionella samarbetet är vår styrka. När konstruktörer, automationsexperter och maskinbyggare arbetar nära varandra blir vi både snabbare och mer träffsäkra.

I många industriföretag arbetar produktutveckling och produktion i separata delar av organisationen. Camatec försöker i stället skapa en tät koppling mellan dessa områden redan från början.

Lisa Gärdt är nytillträdd plats- och affärsområdeschef på Camatecs Karlstadskontor.

”Vi behöver bli bättre på att testa tidigt, lära snabbt och våga göra saker good enough för att komma vidare.”

– Om man tidigt förstår hur något ska produceras och industrialiseras kan man fatta smartare beslut direkt i konstruktionen. Det sparar både tid och resurser längre fram.

Lisa förklarar att det också handlar om att våga arbeta mer iterativt. Istället för att försöka skapa en perfekt slutprodukt på första försöket, utvecklar, testar och förfinar man lösningen steg för steg.

Efter många år på Lamberget återfinns sedan drygt ett år tillbaka Camatecs huvudkontor i nya stora och hypermoderna lokaler på Grädalsgatan 1 i Karlstad.

IUC-utbildning blev startskottet för automation

Runt 2022 började Camatec se ett växande behov av automation och robotisering. Samtidigt ville företaget bygga upp egen kompetens inom området och kunna ta större helhetsansvar i kundprojekten.

Då deltog medarbetare från Camatec i en utbildning inom robotprogrammering genom IUC Värmland.

– Det blev lite av ett startskott för oss. Den gav oss en kunskapshöjning som gjorde att vi kunde börja rekrytera vidare och bygga upp en automationsavdelning, säger Lisa Gärdt.

Digitala fabriker innan byggstart

Sedan dess har satsningen vuxit snabbt. I dag arbetar Camatec med avancerade automationslösningar, robotinstallationer och simulering av produktionsflöden och fabriker.

”Nu kan vi testa och optimera fabriker digitalt innan första spadtaget ens är taget.”

Företaget kan nu simulera hela produktionsmiljöer digitalt innan de byggs något som gör det möjligt att optimera flöden och upptäcka problem i ett tidigt skede.

Samarbete blir allt viktigare för industrin

Camatec ser också stora förändringar i industrin just nu. Osäkra globala leveranskedjor, ökad geopolitisk oro och behovet av att flytta hem produktion till Sverige förändrar spelplanen.

Här menar Lisa Gärdt att både samarbete och regionala nätverk blir allt viktigare.

”IUC Värmland, en viktig och utvecklande mötesplats och samlande kraft för industrin”

– Vi vill vara med och stötta svensk industri, minska sårbarheten och bidra till att mer produktion kan flytta hem.

Hon lyfter samtidigt fram betydelsen av IUC Värmland som viktig och utvecklande mötesplats och samlande kraft för industrin.

– Styrkan med IUC är nätverket och möjligheten att komma i kontakt med andra företag och industrins behov. Att det finns en aktör som samlar industrins intressen är väldigt positivt.

Från försvarsindustri till flytten av Kiruna kyrka

Camatec har i dag omkring 124 medarbetare och arbetar med projekt inom allt från försvarsindustri till kulturhistoriska uppdrag som Vasaskeppet och flytten av Kiruna kyrka.

Framåt handlar utvecklingen mindre om att bli fler och mer om att skapa ännu större värde för kunderna.

– Sverige är byggt på ingenjörskonst. För att fortsätta vara konkurrenskraftiga måste vi bli snabbare på att omsätta idéer till fungerande lösningar, förklarar Lisa

Framtidsbilden: mer automation och fler samarbeten

För Camatec är framtidsbilden tydlig:
– fler smarta samarbeten, ökad automation och en starkare svensk industri där innovation och produktion går hand i hand.

Aktuellt
6 min lästid

Från ritbord till racingbana – CRR, studentprojektet som formar framtidens ingenjörer

20 maj 2026

Under tisdagens releaseevent i Aula Magna avtäckte Clear River Racing årets Formula Student-bil inför sommarens internationella tävlingar med final på Silverstone i England. Projektet, som drivs av studenter vid Karlstads universitet med stöd från bland andra IUC Värmland, är samtidigt ett exempel på hur samverkan mellan industri och utbildning stärker framtidens kompetensförsörjning.

Tisdagen 19 maj avtäcktes 2026 års Clear River Racings bil.

Clear River Racing är ett projekt där studenter varje år bygger en tävlingsbil från grunden samtidigt som de utvecklar praktiska erfarenheter och kompetenser som industrin efterfrågar.

En stor dag för teamet

Under tisdagen den 19 maj samlades studenter, samarbetspartners och besökare i Aula Magna på Karlstads universitet för att ta del av årets releaseevent och den officiella avtäckningen av den nya Formula Student-bilen. Eventet markerade slutpunkten på månader av utveckling, konstruktion och problemlösning – och samtidigt starten på årets internationella tävlingssäsong.

Projektledningen, med Amanda Pedersen i spetsen, presenterade bilen och berättade om arbetet bakom årets satsning.

Amanda Pedersen, projektledare för Clear River Racing.

Bakom bilen ligger ett års intensivt arbete. I en verkstad fylld av aluminiumdelar, simuleringar och sena kvällar arbetar studenter från olika utbildningar sida vid sida mot ett gemensamt mål: att konstruera en komplett Formula Student-bil från grunden. För Amanda Pedersen, projektledare för Clear River Racing och civilingenjörsstudent inom maskinteknik, handlar projektet om betydligt mer än motorsport.

En tävling där ingenjörskunskap avgör

– Syftet är framför allt att utbilda studenter och ge dem praktisk erfarenhet av det de lär sig teoretiskt i skolan, säger Amanda Pedersen.

Formula Student är en internationell ingenjörstävling där universitet från hela världen möts under samma regelverk och bedöms både på bilens prestanda och på ingenjörsarbetet bakom konstruktionen. Att köra snabbast räcker inte. Halva poängen delas ut utifrån hur väl teamet kan motivera sina tekniska val.

”Det handlar om mycket mer än att köra snabbast – vi måste kunna motivera varje konstruktionsval”

– Vi måste kunna förklara varför vi valt aluminium istället för stål, eller varför en viss aerodynamisk lösning faktiskt är värd vikten den tillför. Det handlar om analyser, simuleringar och ingenjörsmässiga avvägningar.

Projektet fungerar därför som en verklighetsnära ingenjörsutbildning där teori möter praktik på riktigt.

Samarbete – den största utmaningen

Men den största utmaningen handlar sällan om tekniken i sig.

– Det svåraste är att få alla delar och människor att fungera tillsammans. Någon bygger pedalställ, någon annan konstruerar stålrör – men allt måste passa ihop till slut.

Stort engagemang och intresse från både Kau-studerande och allmänhet.

Årets upplaga av Clear River Racing har dessutom varit rekordstor. Från att vanligtvis bestå av omkring 30 studenter har teamet vuxit till hela 58 personer. Det har ställt helt nya krav på kommunikation, struktur och samarbete.

– Varenda liten skruv måste ha sin plats. Ju fler människor man är, desto viktigare blir det att alla pratar med varandra.

Trots utmaningarna beskriver Amanda hur gruppen vuxit genom processen. Konflikter och olika viljor har varit oundvikliga, men viljan att hitta gemensamma lösningar har varit stark.

”Det häftigaste är att se hur människor går från att inte kunna någonting till att faktiskt bygga en bil”

– Det blir alltid diskussioner, men människor har varit väldigt villiga att prata fram lösningar tillsammans. Det har varit väldigt roligt att se.

När olika perspektiv skapar bättre lösningar

En av de saker som gör Clear River Racing unikt är att projektet är öppet för studenter från hela universitetet – inte bara ingenjörsutbildningar. Det har visat sig skapa oväntade styrkor i utvecklingsarbetet.

Ett av Amandas favoritexempel kommer från en biologstudent som deltog i projektet för några år sedan.

– Hon designade förarpanelen och påpekade att ett visst ljus borde placeras annorlunda eftersom ögat uppfattar det bättre där. Det är något en ingenjör kanske aldrig hade tänkt på.

Den typen av perspektiv bidrar till både kreativitet och innovation, menar hon.

– Ingenjörer tänker ofta väldigt tekniskt: får det plats så fungerar det. Men när man får in människor med andra kunskaper blir lösningarna både smartare och mer genomtänkta.

Krisen före jul som stärkte laget

Precis som i många avancerade utvecklingsprojekt uppstår också kritiska ögonblick. Ett sådant kom dagarna före jul, när teamet upptäckte att bilens batterilåda inte uppfyllde tävlingsreglerna – trots att designen egentligen skulle vara färdig.

– Vi insåg plötsligt att ingenting passade. Vi var inte ens nära att vara regelrätta, säger Amanda.

2026 års Clear River Racing studentformulabil

Situationen kunde ha blivit ett bakslag, men istället blev den ett exempel på lagets styrka. Under ett intensivt dygn samlades studenter från olika delar av projektet för att tillsammans hitta en lösning.

”När det krisar hittar man alltid nya lösningar tillsammans”

– Inom 24 timmar hade vi löst det. Folk kom in från alla håll och hjälptes åt. Det var verkligen ett ögonblick där lagandan visade sig. Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det.

För Amanda är det just sådana stunder som visar vad projektet egentligen handlar om.

Från nybörjare till bilbyggare

Det mest givande med arbetet är att se människors utveckling över tid. Många studenter kommer in i projektet utan någon praktisk erfarenhet alls, men lämnar det med både teknisk kompetens och självförtroende.

– Det häftigaste är att se hur människor går från att knappt veta skillnaden mellan stål och aluminium till att själva bygga delar och köra maskiner. På tio månader har de varit med och byggt en bil.

När teamet nu blickar fram mot sommarens internationella tävlingar är målet tydligt: att visa vad svensk ingenjörskompetens och studentdriven innovation kan åstadkomma när människor med olika bakgrunder arbetar mot samma mål.

För IUC Värmland är samarbetet mellan industri, utbildning och framtidens kompetens avgörande för regionens utveckling. Genom samarbetet med Karlstads universitet och studentprojekt som Clear River Racing skapas en miljö där teori, innovation och praktiskt arbete möts. Här får framtidens ingenjörer redan idag erfarenheter och kompetenser som industrin efterfrågar, samtidigt som samverkan stärker regionens långsiktiga kompetensförsörjning.

Kompetens
3 min lästid

Från barnens fantasi till verklighetens förebild 

18 maj 2026
Kvinna som hjälper en elev att testa en hjälm som kan användas vid svetsning

Hur ser en svetsare ut i ett barns ögon? För eleverna i årskurs 1 på Kyrkhedens skola i Hagfors började svaret med papper, pennor och fantasi. Under dagen fick deras bilder också möta verkligheten.

Nyligen besökte IUC Värmland klassen som en del av pilotupplägget Jobbresan. Initiativet vill ge barn möjlighet att tidigt utforska olika yrken och bredda sina perspektiv kring framtidens arbetsliv.

Barnens bild av en svetsare

Elevernas uppgift var enkel: ”Rita hur du tror personen ser ut och vad personen gör på jobbet. Rita också verktyg, kläder och annat som du tror används.”

Teckningarna visade snabbt ett tydligt mönster. 13 av 18 elever ritade en man. Ofta omgavs personen av gnistor, hjälm och skyddskläder. Bilderna speglade barnens tidigare erfarenheter och den omvärld de möter genom familj, släkt och samhället omkring dem. När samtalet tog fart hände något intressant.

– Trots sina bilder svarade 14 av 18 elever att yrket passar både tjejer och killar. Barn speglar sin omgivning, men de är inte låsta av den. Deras föreställningar är redan i rörelse, säger Maisoon Shoki, processledare på IUC Värmland.

Ett möte som väckte nyfikenhet

Efter övningen fick eleverna möta Mahlin Bergman, yrkesverksam svetsare på Montagetjänst i Forshaga. Nyfikenheten i klassrummet växte snabbt. Händer åkte upp i luften och frågorna avlöste varandra. Flera elever ville prova svetshjälmen och höra mer om hur en vanlig arbetsdag kan se ut. Mötet gjorde skillnad. Eleverna fick inte bara se vad en svetsare gör utan också vem en svetsare kan vara.

– Vi tror att det är i dessa möten som framtidens mer jämställda arbetsliv börjar ta form. Här väcks också intresset för industrins möjligheter. Små insatser i klassrummet kan göra stor skillnad för framtidens kompetensförsörjning, säger Maisoon Shoki.

Jobbresan ska öppna nya perspektiv

Pilotupplägget Jobbresan bygger på tanken att tidiga möten mellan barn och yrkesverksamma kan öppna nya perspektiv. Målet är att skapa igenkänning och väcka nyfikenhet kring industrin och framtidens yrken.

Ett stort tack till Kyrkhedens skola, Smart industricenter och Mahlin Bergman på Montagetjänst som gjorde besöket möjligt och gav eleverna en inblick i industrins värld.

En del av projektet Grön industriväxt

Pilotupplägget Jobbresan är en del av projektet Grön industriväxt som finansieras av Interreg Sverige-Norge, Region Värmland och Innlandet fylkeskommune.

Läs mer om projektet Grön industriväxt
Dela artikeln

Kompetens
5 min lästid

LE Solutions utvecklade ett inkluderande ledarskap via IUC

11 maj 2026

Med egenutvecklade systemlösningar hjälper LE Solutions industriföretag att effektivisera produktionen med hjälp av digitalisering. Genom IUC Värmlands ledarskapsutbildning har företaget samtidigt fått nya perspektiv på ledarskap, delaktighet och hur människor påverkar lyckade förändringsresor i industrin. För vd:n Pontus Ljungdahl är sambandet tydligt – tekniken blir som bäst när människorna bakom den får rätt förutsättningar.

Pontus Ljungdahl (th) är VD för LE Solutions här tillsammans med kollegan Anders Hultén.

När man kliver in hos LE Solutions möts man inte av ett traditionellt IT-bolag i mängden. Här handlar arbetet om att utveckla digitala lösningar som gör verklig skillnad ute i industrins produktioner – från fabriksgolvet till färdig leverans.

– Vi bygger och levererar en egen IT-plattform för industriföretag, berättar Pontus Ljungdahl, vd och medgrundare av företaget.

Bolaget består av sju personer, alla med bakgrund inom systemutveckling. Men i ett mindre företag blir rollerna snabbt bredare än så.

– Alla gör egentligen lite av allt. Det är projektledning, support, försäljning, utveckling och ibland att koka kaffe också, säger han med ett skratt.

“Tekniken är viktig, men det är människorna som avgör om förändringen blir lyckad.”

LE Solutions arbetar främst med så kallade MES-system – digitala produktionssystem som kopplar samman produktion, planering, lager, underhåll och kvalitet. Lösningarna används av industriföretag inom flera olika branscher, bland annat byggindustrin och processindustrin.

Ett exempel är samarbetet med Moelven Byggmodul i Värmland, där LE Solutions hjälper till att digitalisera hela produktionskedjan.

– Vi följer processen från råmaterial till färdig modul. Dessutom finns lösningen ute på byggplatsen så att man kan hantera ritningar, egenkontroller och uppföljning hela vägen fram till färdigt hus.

Planering och styrning av produktionen hos Moelven Byggmodul I Torsby.

Utmanar industrijättarna

Det som särskiljer LE Solutions är att företaget utvecklat hela plattformen själva – i en bransch där konkurrenterna ofta är globala aktörer som Siemens och Afry.

– Då måste man vara flexibel och innovativ på andra sätt. Vi försöker alltid anpassa systemen efter verksamheten, inte tvärtom.

Just människoperspektivet återkommer flera gånger under samtalet. För Pontus Ljungdahl är det avgörande att tekniken fungerar för dem som faktiskt ska använda den i vardagen.

Niklas Borg är systemutvecklare och en av sju medarbetare på LE Solution i Karlstad.

Det syns också i företagets arbetssätt vid förändringsprojekt ute hos kunderna. Att involvera medarbetarna tidigt är enligt honom ofta skillnaden mellan framgång och misslyckande.

– Det kan handla om investeringar på flera miljoner kronor. Då gäller det att människor känner sig delaktiga och hörda. Annars riskerar förändringsarbetet att stanna av.

Ledarskap med industrins perspektiv

Under det senaste året har LE Solutions deltagit i IUC Värmlands populära ledarskapsutbildning, som bygger på LedarStegen av Bengt Savén, ledd av Glen Johansson, processledare på IUC Värmland.

För Pontus Ljungdahl blev utbildningen ett sätt att både utvecklas som ledare och förstå industrins vardag ännu bättre.

– Jag ville bli en bättre ledare, men också förstå hur tillverkande företag tänker och arbetar. Det är viktigt för oss eftersom vi jobbar så nära industrin.

Han beskriver utbildningen som konkret och jordnära, långt ifrån teoretiskt eller “flummigt”.

En av de viktigaste insikterna handlade om vikten av att se varje medarbetare.

– Jag har nog tidigare tänkt att min uppgift främst är att skapa arbetsro för teamet. Men jag har verkligen tagit med mig hur viktigt det är att visa engagemang och intresse för det människor gör.

“Alla behöver känna sig sedda. Det låter självklart, men det gör stor skillnad i praktiken.”

Utbildningen gav också nya perspektiv på kompetens och utveckling.

– Alla människor har olika förutsättningar. Alla behöver inte vara bäst på samma sak. Det viktiga är att hitta rätt plats där varje person kan bidra och utvecklas.

Att involvera medarbetarna tidigt i processen är viktigt enligt Pontus, här i samspråk med John Johnsson.

Stark tro på samverkan i Värmland

LE Solutions har under flera år samarbetat med IUC Värmland i olika projekt och nätverkssatsningar. För Pontus Ljungdahl är den typen av samverkan viktig – både för det egna företaget och för regionens industriella utveckling.

– Det är väldigt värdefullt att det händer saker i Värmland och att företag får möjlighet att träffas, nätverka och utbyta erfarenheter. Det skapar nya idéer och samarbeten.

Han lyfter också vikten av att stärka små och medelstora industriföretag, som ofta saknar resurser att investera i stora standardsystem.

– Vi vill hjälpa svensk och värmländsk industri att hitta lösningar som faktiskt fungerar för deras verksamhet.

Framåt ser han fortsatt stora möjligheter för digitalisering inom industrin – men också ett växande behov av ledarskap som bygger på delaktighet och förståelse.

-Tekniken är viktig, men det är människorna som avgör om förändringen blir lyckad.

Kompetens
6 min lästid

Tillsammans för framtidens kompetens

29 april 2026

Under Nätverksdagen den 21 april arrangerades flera valbara sessioner. En av sessionerna hade särskilt fokus på kompetensförsörjningen i Värmland och Kongsvinggerregionen. På plats fanns cirka 70 deltagare som diskuterade hinder, möjligheter och vad som krävs för att vi ska kunna behålla kompetensen inom hållbarhet och digitalisering trots en föränderlig omvärld.

Vi står inför en avgörande omställning. Industrin förändras snabbt, kraven på hållbarhet och digital kompetens ökar, samtidigt som stora pensionsavgångar väntar. Parallellt ser vi att för få unga väljer utbildningar inom teknik och industri. 

Mot denna bakgrund samlades aktörer från näringsliv, utbildning och offentlig sektor i en gemensam workshop under Nätverksdagen för att ta ett steg framåt – från utmaningsbild till gemensam riktning. 

En gemensam problembild 

Det kanske tydligaste resultatet från workshopen är att utmaningarna är välkända och delas av alla. 

Geografi och avstånd påverkar både tillgång till utbildning och möjligheten att rekrytera. Mindre orter har svårt att konkurrera med större städer, samtidigt som utflyttning av unga och en åldrande befolkning förstärker obalansen. 

Dock är hindren är inte bara geografiska. Många lyfter också att systemet är svårt att överblicka. Det är otydligt vilka utbildningar som finns, vem som ansvarar för vad och hur företag faktiskt kan påverka innehåll och inriktning. Samverkan mellan aktörer finns, men upplevs ofta som fragmenterad och otillräcklig, särskilt över nationsgränsen. Samtidigt blev det i samtalen tydligt att det också finns delar som fungerar och som vi kan bygga vidare på. Flera lyfte vikten av samverkan mellan utbildning och näringsliv – inte som en ambition, utan som något som redan gör skillnad i praktiken.

Det finns också en tydlig kompetensutmaning. Företagen efterfrågar teknisk kompetens, inte minst ingenjörer och digital spets, men även praktiskt tillämpad kunskap inom hållbarhet. Att attrahera och behålla denna kompetens är en växande utmaning. 

Mycket finns – men används inte fullt ut 

En annan viktig insikt är att regionen redan har många viktiga byggstenar på plats. Universitet, yrkeshögskolor, gymnasier, kluster och olika nätverk utgör tillsammans ett starkt ekosystem. 

Problemet är inte i första hand brist på initiativ – utan att de inte alltid hänger ihop. Utbildningsutbudet är svårt att överblicka, kopplingen till näringslivets behov kan bli tydligare och möjligheterna till samverkan utnyttjas inte fullt ut. 

Här finns en stor potential. Genom att bättre synliggöra vad som finns, stärka kopplingarna mellan aktörer och arbeta mer samordnat kan mycket vinnas utan att allt behöver byggas från grunden. Här finns redan etablerade strukturer, som Teknikcollege, där företag i Värmland är med och påverkar utbildningens innehåll och kvalitet utifrån sina behov.

– Det finns redan många starka initiativ i regionen, men vi behöver bli bättre på att knyta ihop dem – inte minst över nationsgränsen. Genom ett fördjupat samarbete med Kongsvingerregionen kan vi öka nyttjandet av befintliga resurser och skapa utbildningar som svarar mot industrins behov. Samverkan är helt avgörande för att nå resultat, inom såväl utbildning som forskning, säger Stefan Lindskog, dekan vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap vid Karlstads universitet.

Luckor som behöver fyllas 

Samtidigt identifierades tydliga gap. Det gäller särskilt teknisk spetskompetens inom områden som digitalisering, automation och AI, men också utbildningar som konkret kopplar hållbarhet till industrins vardag. 

Det finns även ett behov av mer flexibla utbildningsformer – kortare kurser, modulbaserade upplägg och lösningar som möjliggör livslångt lärande parallellt med arbete. 

Dessutom efterfrågas fler gränsöverskridande utbildningar som fungerar i både Sverige och Norge, vilket skulle stärka regionens gemensamma arbetsmarknad. 

Från utbildning till attraktivitet 

Diskussionerna visade också att kompetensförsörjning inte bara handlar om utbildning. Det handlar lika mycket om attraktivitet. 

För att få fler att välja industrin behöver vi bli bättre på att visa vad den faktiskt erbjuder – meningsfulla jobb, teknisk utveckling och en central roll i den hållbara omställningen. Ett perspektiv som återkom var att arbetet behöver börja tidigare. Intresset för teknik och naturvetenskap formas redan i de yngre åldrarna, och här finns i dag flera initiativ – men som ännu inte är fullt ut sammanhängande.

Samtidigt spelar livskvalitet en viktig roll. Möjligheten till ett fungerande livspussel, en attraktiv arbetsmiljö och trygghet i vardagen är avgörande för att både attrahera och behålla kompetens. 

Vägen framåt – tillsammans 

En tydlig slutsats från workshopen är att ingen aktör kan lösa detta på egen hand, men tillsammans finns både kunskapen och kraften. 

Det handlar nu om att gå från insikt till handling. Att skapa tydligare strukturer för samverkan, att göra det enklare att hitta rätt i utbildningsutbudet och att prioritera konkreta gemensamma initiativ. 

Det kan handla om att utveckla nya former för livslångt lärande, stärka samarbetet mellan utbildning och näringsliv eller att genomföra riktade insatser för att väcka ungas intresse för teknik och industri. 

Kanske viktigast av allt: att fortsätta mötas. Att hålla dialogen levande och bygga vidare på den gemensamma grund som nu har lagts. 

– Det är inte bara viktigt att vi jobbar tillsammans. Det är en nödvändighet. Industrins kompetensförsörjning kan inte lösas i stuprör, säger Lola Bolmstedt, processledare för Teknikcollege Värmland.

Ett steg närmare 

Workshopen har inte löst alla utmaningar, men den har gjort något avgörande. Den har samlat perspektiv, tydliggjort riktningen och visat den gemensamma viljan att tillsammans hitta lösningar som fungerar över tid. 

Vi står fortfarande inför stora utmaningar. Vi är dock inte ensamma och vi är ett steg närmare lösningen. 

Läs mer om projektet Grön industriväxt
Dela artikeln
Personal
3 min lästid

Nu söker vi en ny processledare till IUC Värmland

28 april 2026

Vill du vara med och stärka en hållbar och konkurrenskraftig industri i Värmland?

I rollen som processledare arbetar du nära medlemsföretag och driver utvecklings- och förändringsprocesser som skapar konkret effekt i verksamheten.

Vad du ska göra

Som processledare ansvarar du för att självständigt kartlägga och initiera utvecklings- och förändringsinsatser hos våra medlemsföretag.

Du coachar och stöttar chefer och ledare i deras förändringsresa och hjälper dem att omsätta idéer till struktur, arbetssätt och resultat.

En stor del av rollen är att möta medlemsföretag och potentiella nya medlemmar, förstå deras utmaningar och identifiera hur IUC Värmland kan bidra med rätt stöd och insatser.

Tjänsten är varierad och du kommer inte ha tråkigt! Du kombinerar relationsskapande arbete med analys, facilitering och genomförande av insatser ute i verksamheterna.

Vi söker dig som

  • har god förståelse för produktion, industriella flöden och verksamhetsutveckling i tillverkande miljöer,
  • har en teknisk grund eller annan erfarenhet som bedöms likvärdig,
  • kan genomföra värdeflödesanalyser och omsätta insikter till konkreta förbättringsförslag,
  • har förståelse för Lean-metodiken samt kunskap om verktyg som tex. Kaizen, OEE, SMED är meriterande,
  • har kunskap eller intresse att lära dig mer inom hållbarhet och hur hållbarhetsfrågor kan integreras i industriell utveckling.

För att lyckas i rollen tror vi att du

  • är trygg i att driva uppdrag självständigt och tar ansvar för att skapa framdrift,
  • har lätt för att bygga förtroende och skapa goda relationer med människor oavsett nivå i en organisation,
  • snabbt kan sätta dig in i ett företags nuläge, utmaningar och möjligheter,
  • är flexibel och trivs i en roll där fokus kan skifta mellan olika uppdrag och verksamheter,
  • är prestigelös nog att be om stöd när det behövs och uppskattar att arbeta tillsammans med kollegor med kompletterande kompetenser.

Om IUC Värmland

IUC Värmland är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att stärka en hållbar värmländsk industri. Tillsammans med medlemsföretag och samarbetspartners bidrar organisationen till utveckling, konkurrenskraft och långsiktig förmåga i regionens industriföretag.

Hos IUC Värmland blir du en del av ett sammanhang där olika kompetenser kompletterar varandra och där det gemensamma målet är att skapa verklig nytta för medlemsföretagen.

Om tjänsten och ansökan

Omfattning: 80%

Anställningsform: Tillsvidare

Start: 1 september

Sista ansökningsdatum: 24 maj

Vi arbetar med löpande urval och tjänsten kan komma att tillsättas innan sista ansökningsdag så vänta inte med att ansöka!

Hur ansöker du?

Skicka din ansökan med CV och en kort beskrivning om varför du är intresserad av tjänsten till: info@iucvarmland.se

Har du frågor är du varmt välkommen att höra av dig till: Johan Skogström, johan.skogstrom@iucvarmland.se

Läs mer om vilka vi är och vad vi gör >>
Kompetens
2 min lästid

”Framtidens medarbetare skapas här och nu”

27 april 2026

Industrins kompetensförsörjning avgörs inte bara i fabrikerna – utan lika mycket i klassrum, ledningsrum och i samspelet däremellan. För Lola Bolmstedt, verksam inom Teknikcollege Värmland, är en sak tydlig: framtidens kompetens byggs genom samverkan.

– Det är inte bara viktigt. Det är en nödvändighet. Industrins kompetensförsörjning kan inte lösas i stuprör, säger hon.

Med bakgrund inom både utbildning och organisationsutveckling arbetar Lola i dag med att knyta ihop utbildningssystem och näringsliv. Uppdraget handlar om att skapa ett fungerande kompetenssystem där företag, kommuner och utbildningsaktörer drar åt samma håll.

Behoven är stora

Under de kommande tre åren behöver industrin i Värmland tusentals nya medarbetare – samtidigt som konkurrensen om arbetskraften ökar och gymnasiekullarna minskar. Det gör att fler vägar in i industrin blir avgörande, inte minst genom yrkesvux, yrkeshögskola och omställning mitt i arbetslivet.

Samtidigt pågår konkreta satsningar i regionen. Ett exempel är arbetet med en industriteknisk nod i Karlstadsregionen, som ska stärka avancerad tillverkning och på sikt fungera som ett regionalt valideringscenter.

In i ledningsrummet

Men arbetet handlar inte bara om utbildningssystemet – utan också om företagens roll.

– Kompetensförsörjningen måste in i ledningsrummet och kopplas till affärsplanen. Först då kan vi fatta rätt beslut om utbildning, samverkan och rekrytering, säger Lola.

Genom att engagera sig i praktikplatser, samarbeten och långsiktiga insatser kan företag både stärka sin egen kompetensförsörjning och bidra till industrins utveckling i stort.

IUC Värmland finns som stöd i arbetet – från första steget till långsiktiga strategier.

Läs hela artikeln >>

Affär och marknad
4 min lästid

Nätverksdagen – startskottet för ett starkare samarbete över gränsen

23 april 2026
Stor grupp människor

Den 21 april 2026 samlades närmare 140 deltagare från Värmland och Kongsvingerregionen i Charlottenberg. Totalt var 56 företag representerade – tillsammans med utbildningsaktörer, finansiärer och kommuner.

Nätverksdagen blev som den allra bästa ”vänners-vänner-festen”. Bra föredrag och inte minst workshops. Det fanns en stor kompetens i rummet där vi lyfte viktiga frågor som är relevanta för vår gränsöverskridande region.

– Vi måste komma ihåg att vi inte ska stanna vid gränsen utan använda den som den unika möjlighet den är. Nätverksdagen lyckades lyfta detta, säger Charlotte Hansson, projektkoordinator på Vestre.

Dagen arrangerades av IUC Värmland och 7STERKE med målet att skapa samarbete över gränsen kring frågor som är avgörande för regionens framtida konkurrenskraft.

Människor som pratar

Nätverkande i fokus – med konkreta affärsmöjligheter

Dagens huvudsyfte var att få deltagarna att nätverka med varandra och knyta viktiga kontakter med särskilt fokus på affärsmöjligheter och kompetensutveckling. Under dagen arrangerades även flera valbara sessioner med fokus på digitalisering, hållbarhet, kompetensutveckling och gränsöverskridande nätverk med över 50 deltagare i varje session.

Ett av företagen som presenterade under sessionen om hållbarhet var Norma Precision, som har deltagit i en av projektets insatser kring hållbarhetsrapportering.

– En mycket givande dag med nätverkande över gränser och värdefulla nya kontakter. Det var särskilt roligt att få berätta om Normas hållbarhetsarbete och dela våra erfarenheter. Nätverksdagen var både välorganiserad och inspirerande, säger Camilla Högdahl, HSE Manager på Norma Precision.

Aktiv Bemanning har genom projektet arbetat målmedvetet med social hållbarhet. Arbetet har gett företaget en ökad medvetenhet om vad de faktiskt bidrar med, samt ett konkret verktyg för att kunna synliggöra och mäta denna insats.

– Nätverksdagen, mötena med andra företag och deltagarna samt möjligheten att dela våra erfarenheter från projektet gav verkligen mersmak. Sådana här arenor – över både bransch- och landsgränser – är mycket värdefulla. Att knyta nya kontakter och bygga relationer betyder mycket för oss, säger projektledare Maren Haug Andersen på Aktiv Bemanning.

Olle Ytterberg från Combitech lyfte i sitt föredrag om industrins roll i framtidens totalförsvar. En fråga som kommer att behöva få ökat fokus i båda regionerna framöver.

Människor i grupp som lyssnar

Brett deltagande – över 20 utställare

Under dagen kunde deltagarna besöka ett stort antal företag och utbildningsaktörer i deras montrar, vilket visade på en stor bredd både i branscher och teman. Bland företagen fanns LE Solutions, som deltog både som utställare och som talare i en av de valbara sessionerna.

– Vi är mycket nöjda som utställare och hade många bra diskussioner som förhoppningsvis leder till nya samarbeten. Vi är också tacksamma för möjligheten att presentera vårt pågående samarbete med Eskoleia – en förstudie kopplad till MES för deras fabrik i Kongsvinger. Stort tack till IUC Värmland och 7STERKE för ett väl genomfört arrangemang, säger Pontus Ljungdahl, vd på LE Solutions.

Människor som pratar

”Detta är bara början”

Dagen började som ett avslutningsevent för projektet Grön industriväxt, men vi insåg snabbt att vi ville involvera fler.

– Under projektets gång har vi återigen sett hur mötet mellan människor bidrar till något större. Projektet har bland annat lett till flera samarbeten över gränsen och vi vet att Nätverksdagen bara var början, säger Malin Öhlin, kommunikationsansvarig på IUC Värmland och projektledare för Nätverksdagen.

Projektet Grön industriväxt finansieras av Interreg Sverige–Norge, Region Värmland och Innlandet fylkeskommune och avslutas under 2026.

– Vi hoppas att detta bara är starten på vårt samarbete över gränsen, säger projektledarna Jerker Andersson från IUC Värmland och Helga Helland från 7STERKE.

Människor som pratar
Läs mer om projektet Grön industriväxt
Dela artikeln
Kompetens
2 min lästid

Från behov till verklig effekt – ett IUC‑projekt som stärkt industrin

23 april 2026

Efter tre år av nära samarbete med industriföretag i Värmland avslutas nu ESF‑projektet Kompetenskraft Industri NMS – med resultat som vida överträffar de ursprungliga målen. Genom riktade utbildningsinsatser, behovsanalys och tät dialog med företagen har IUC Värmland varit med och stärkt industrins konkurrenskraft på riktigt.

– Industrin är en grundpelare för både regionen och Sverige. Att säkra rätt kompetens i rätt tid är avgörande för framtiden, säger Louise Torevik, projektledare på IUC Värmland.

Ett projekt som växte längs vägen

Kompetenskraft startade med målet att utbilda 550 personer. Halvvägs in i projektet var målet redan nått. Ambitionen höjdes – först till 700, sedan till 850.

När projektet avslutades i februari 2026 hade 1 181 personer deltagit i utbildningar.

Ett tydligt tecken på både industrins behov och projektets träffsäkerhet.

Mer än utbildning – ett stöd i vardagen

Genom Kompetenskraft har företag fått möjlighet att satsa bredare på kompetensutveckling än vad som annars varit möjligt. I många fall har fler medarbetare kunnat delta – och ofta i flera utbildningar – utan att verksamheten bromsats.

IUC Värmlands roll har varit att fungera som en förlängd resurs till företagen: från behovsanalys och planering till genomförande och uppföljning.

– Vi hjälper till att möjliggöra sådant som annars inte hinns med. Det är där vi gör verklig skillnad, säger Louise.

Ett exempel på IUCs uppdrag i praktiken

Kompetenskraft visar tydligt hur IUC Värmland arbetar: nära företagen, med konkreta insatser och mätbara resultat. Projektet har inte bara mött akuta kompetensbehov – det har också lagt grunden för mer strategiskt kompetensarbete i industrin.

Nu lever erfarenheterna vidare i nya satsningar, bland annat inom grön omställning och hållbar industri.

👉 Läs hela reportaget om Kompetenskraft, resultaten och Louise Toreviks arbete bakom kulisserna.

Ledarskap
2 min lästid

Efterfrågat HR‑nätverk för industrin – nu är vi igång!

20 april 2026

I förra veckan hölls den första träffen i IUC Värmlands nystartade HR‑nätverk – en ny mötesplats för personer som arbetar med HR‑frågor inom industriföretag i regionen.

Deltagare med olika roller – samma utmaningar

Deltagarna representerade en bred variation av roller och erfarenheter. I rummet fanns både etablerade HR‑funktioner och personer som har HR‑ansvar som en del av ett bredare administrativt uppdrag. Trots olika förutsättningar var igenkänningen stor i de vardagsfrågor och utmaningar som diskuterades.

Fokus på chefstöd, HR‑värde och arbetsrätt

Under träffen lyftes bland annat frågor om hur HR på bästa sätt kan stötta chefer i deras personalansvar utan att ta över, hur HR:s värde tydligare kan synliggöras i organisationen samt hur arbetsrättsliga situationer kan hanteras tryggt och professionellt.

En plats för erfarenhetsutbyte och gemensamt lärande

HR‑nätverket är tänkt att fungera som en plattform för erfarenhetsutbyte, stöd och gemensamt lärande. Träffarna kommer varva deltagarnas egna frågor med gemensamma teman, case och fördjupningar.

Mötet fyller ett tydligt behov

– Behovet av att kunna bolla HR‑frågor med andra i liknande situationer är stort, särskilt i mindre och medelstora organisationer. Nätverket ska vara en praktisk och prestigelös arena där man både kan dela erfarenheter och få nya perspektiv, säger Daniel Elfgren, processledare på IUC Värmland.

Nästa träff i slutet av maj – fler välkomnas

Nätverket planerar att träffas cirka var sjätte vecka och nästa tillfälle hålls i slutet av maj.

HR‑nätverket är öppet för dig som arbetar med HR eller som har HR‑relaterade frågor som en viktig del av ditt uppdrag.

Vill du veta mer eller delta i nätverket?

Kontakta Daniel Elfgren på IUC Värmland för mer information och intresseanmälan.

Daniel Elfgren
Processledare
daniel.elfgren@iucvarmland.se 079-102 46 48