En lärorik heldagstur blev det, denna varma och sköna sensommardag. Destinationen var Årjäng i västra värmland med ”hembesök” hos tre av våra medlemmar i IUC Stål & Verkstad. Ett fint tillfälle att diskutera företagens utmaningar, visioner och behov för att sen visa på de utvecklingsmöjligheter, aktiviteter och insatser som finns när du är medlem i IUC Stål & Verkstad.

Först en träff hos Fredrik Eriksson på Aircoil. Ett företag som säljer och levererar olika sorters värmeväxlande produkter till bland annat handeln och industrin. Han berättade om verksamheten och produkterna där efterfrågan är fortsatt stor trots en orolig omvärld.
-Aircoil förbereder sig nu också inför Elmia Subcontractor i Jönköping senare i höst där vi kommer finnas med som utställare i IUC:s Värmlandsmonter, 15 – 17 november, berättar Fredrik.

Hans Norén på Bison Produkter, strax norr om Årjäng, demonstrerade körsångstrappor, dirigentpodier och orkesterstolar i premiumdesign när vi kom på besök. Företaget utvecklar, konstruerar och säljer sceninredningar för konserthus, operahus, kyrkor och musikskolor.
-Under coronapandemin, där kultur- och konsertsektorn i princip lamslogs helt fick vi stänga ned större delen av vår verksamhet, förklarar Hans.
-Beställningarna var nära på noll.
Om det var bistra miner då, är det nu breda leenden som gäller och full fart på orderingången igen, hos Bison Produkter AB i Årjäng.

Tredje och sista möte för dagen var hos ett klassiskt familjeföretag, Myrvolds Maskin och VD Daniel Myrvold. Företaget säljer utrustning för skogsindustrin och lantbruk. Här finns också en komplett verkstads- och maskinserviceavdelning. Vi fick en guidad tur i showroom bland 4-hjulingar, motorsågar och avancerade maskintillbehör. Efter en diskussion över en fika, väcktes idén kring att utveckla och förbättra befintliga administrativa system hos Myrvolds med hjälp av stöttning och coachande insatser från IUC Stål & Verkstad. Något vi kommer att återkomma till längre fram …

Håll utkik! Vi fortsätter vår spaning på små och mellanstora industri- och industrinära företag i Värmland!

Namn: Maisoon Shoki
Bor: Herrhagen, Karlstad
Familj: Mor och far. Syster och bror. Pojkvän
Intressen: Resa, odla, bokashi, plocka svamp
Något otippat: Bronsmedaljör i OS i ryska språket

Vad pysslade du med innan IUC?

Senast kommer jag från Lernia. Jag har erfarenhet av både matchning, arbetsmarknadsutbildning, omställning och andra tjänster för grupper som står långt från arbetsmarknaden. Har haft olika roller genom åren inom pedagogik, sälj, affärsutveckling och ledarskap.

Berätta om dina uppgifter och ditt ansvarsområde

Jag kommer att arbeta med kompetensutvecklings- och kompetensförsörjningsfrågor. Jag vill utmana den värmländska industrin att jobba med CSR frågor (företagens sociala ansvar). Socialt ansvarstagande handlar om att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället ur ett socialt perspektiv. Jag tror att CSR frågor stärker de värmländska företagens varumärke och ökar möjlighet en till att attrahera, motivera och behålla medarbetare. Något som idag är svårt för små till medelstora företag inom industrin

Det bästa och intressantaste med det nya jobbet

Stor frihet och flexibilitet, samtidigt som jag ser ett tydligt syfte mitt arbete – Sätta värmländsk industri på kartan! Att stärka konkurrenskraften i värmländsk industri genom olika insatser och aktiviteter.

Den största utmaningen för industrin i Värmland

Många olika utmaningar men kompetensförsörjning är fortfarande megaproblem. I konkurrensen om arbetskraft förlorar Värmland och värmländsk industri ofta till andra mer attraktiva regioner, branscher och företag. Idag har värmländsk industri svårt att möta generation Z (personer födda 1995-2012) och deras förväntningar och krav på att deras arbetsgivare aktivt tar socialt ansvar.

Till sist, vilket är ditt värmländska smultronställe?

Torsby!

Metal Supply: Aluminiumprofiltillverkaren Hydro Extrusions har en tydlig ambition om ställa om till 100 procent lokalt producerad energi från förnybara energikällor. I ett pressmeddelande berättar de om tillvägagångssättet.

Hydro har flera anläggningar i Sverige, Vetlanda, Finspång och Sjunnen, där företaget nu vill leda vägen mot en hållbar framtid. Om förhoppningen om en 100 procentig lokalt producerad energi från förnybara källor blir verklighet, blir anläggningarna i Sverige en av koncernens grönaste.

För att möjliggöra detta vill Hydro storsatsa på respektive närområde genom investeringar i bland annat solenergi, batterilagring och vätgasproduktion.

Detta är ett utdrag från debattartikel med avsändare; AstraZeneca, Electrolux och GinaTricot tillsammans med WWF i AH-Aktuell Hållbarhet. Åsikterna som uttrycks här står skribenterna för.

Det återkommande extremvädret är en påminnelse till företag och investerare att inte blunda för den annalkande vattenkrisen. Brådskande satsningar och samarbeten behövs, skriver AstraZeneca, Electrolux och GinaTricot tillsammans med WWF.

Så var vi här igen. Ännu en sommar där vi frekvent läser medias rapporteringar om torka, rekordlåga vattennivåer, bränder och historiska värmerekord i såväl Sverige som i andra delar av världen. Sydvästra USA drabbades av den värsta torkan på 1200 år. I södra Kina tvingades miljoner människor att evakuera på grund av översvämningar. För närvarande har fyra av Europas viktigaste floder – Donau, Po, Rhen och Wisla – drabbats av rekordlåga vattennivåer vilket hotar industri, jordbruk och lokalinvånarnas tillgång till dricksvatten. Och det tar inte slut här: Häromveckan släppte WWF en analys över framtidens vattensituation i Europa, som baserades på klimat- och socioekonomiska scenarios i deras verktyg för vattenrisker. Analysen visar att 17 procent av befolkningen och 13 procent av BNP i Europa riskerar att drabbas av stor till extremt stor vattenbrist 2050.

”En ökad konkurrens om, eller till och med total brist på, sötvatten i en region där ett företag har koppling, kan innebära alltifrån ökade råvarupriser, produktionsstopp, skärpta lagar, krav på ny teknik, rättstvister till protester från kunder och lokalbefolkningar.”

Och varför berörs företag av dessa exempel? Jo, för att utöver den ogynnsamma situation som vattenbristen för med sig för dessa länder, så stannar inte effekterna där. Många svenska företag har produktion, import eller leveranskedjor av komponenter eller varor som textil, livsmedel, elektronik och läkemedel via dessa marknader. En ökad konkurrens om, eller till och med total brist på, sötvatten i en region där ett företag har koppling, kan innebära alltifrån ökade råvarupriser, produktionsstopp, skärpta lagar, krav på ny teknik, rättstvister till protester från kunder och lokalbefolkningar. Detta har vi under sommaren redan kunnat se flera exempel på. Enligt organisationen CDP:s (tidigare Carbon Disclosure Project) rapport ”A Wave for Change” från 2021 kan kostnaderna för bolag som inte hanterar vattenrisker bli fem gånger så höga som kostnaderna för att hantera dem. I den färska rapporten ”Stranded Assets” skriver samma organisation att vattenrisker redan idag leder till miljardförluster för företag och investerare inom många olika sektorer. Vi ska inte heller tro att situationen i Sverige är tryggad när flera delar av landet återkommande får både översvämningar och torka.

Driver du ett aktiebolag eller en ekonomisk förening och befinner dig i en innovationsfas, där du till exempel håller på att utveckla en ny produktidé, produktionsprocess i er tillverkning eller grön omställningsprocess? Då finns nu chansen att ta del av Innovationscheckar, för tillfället på upp till 100 000 kronor. Checkarna har initierats av myndigheten Vinnova för att stärka små- och medelstora företags innovationsförmåga och konkurrenskraft.

Vad är en innovationscheck?

En innovationscheck används för att stärka ditt bolags innovationsförmåga och därmed konkurrenskraft. Upp till takbeloppet finns det möjlighet att kombinera insatser av olika checktyper, till exempel att först nyttja en infrastrukturcheck och därefter en affärsutvecklingscheck såvida de avser samma projekt i företaget.

Checkarna bekostar extern kompetens inom tre olika områden:

• Affärsutveckling: Validera och verifiera kommersiella och tekniska förutsättningarna för utveckling och exploatering av en innovationsidé som företaget har.
• Infrastruktur: Tillgång till labb, testbäddar, test- och demoanläggningar, produktionsanläggningar och liknande infrastruktur, som behövs för att verifiera och validera olika produktions- och utvecklingskritiska egenskaper. Här ingår också beräkningskapacitet, större IT-infrastruktur.
• Immateriella tillgångar (IP): Utveckla en strategi för företagets immateriella tillgångar med fokus på att förbättra hållbar konkurrenskraft och nytt värdeskapande i företaget.

För mer info kontakta Britt Lööv på 070 611 27 67 eller britt@stingbioeconomy.com